Jag är rörd!

När jag började sticka för ett par år sedan så tyckte jag det var svårt att läsa mönster. Det var svårt att uttrycka sig rätt. Vad jag inte visste då men fick reda på ett par år senare är att jag har dyslexi. Detta har jag ju många gånger innan berättat här på bloggen men vad jag inte gjort är tackat för allt stöd. Jag skulle inte kunna designa mönster och skriva så mycket på nätet som jag gör om jag inte haft alla mina änglar. När jag släppte mitt mönster Foxy silver tog det 10min innan en gullig tant i Usa sett det läst det rättat det och skickat tillbaka. Förlåt att jag rättar dig men såg du släppt ett mönster... Idag så bestämde jag mig för att öppna en ravelrygrupp för mina test stickare och för folk tycker mina mönster är snygga typ. Det ligger lite i modet att öppna en egen grupp och det är rätt praktist! Det tog 3h innan en av mina änglar skrev till mig med en rättat upplaga av min presentation för gruppen. För andra folk tar det kanske 5min att skriva det tog 1h för mig och ändå var det fel. Men så finns det dem där underbara änglarna som bestämmer sig för att hjälpa en!

TACK!